Rockansmama

Tänkte  skriva en liten(?) förlossningsberättelse. Jag har alltid tyckt att det varit spännande att läsa om andras förlossningar och gör det alltid med tårar i ögonen.

Jag kan ha fel om tid och rum men jag hade inte sovit på två och ett halvt dygn när jag blev inskriven.
Det är så här jag minns det. André har säkert en helt annan historia.

Jag började få ondare och ondare värkar på fredagen det var den 2 juli.
Det hela började med regelbundna värkar den 3 juli. Då hade Rocky redan sovit bora en natt för att jag hade haft så ont och mycket värkar.
Nätterna spenderade jag med Discovery och min värktimer.
på lördagkvällen ringde jag förlossningen och frågade vad vi skulle göra. Hon sa att jag skulle avvakta så länge jag kunde. På söndagsmorgonen vid 10 åkte vi in, jag hade aningar på att jag skulle bli hemskickad för jag insåg att det skulle bli värre. Fick sitta och mäta kurvan och bebisen mådde bra. Just  då var det 7 eller 8 minuter mellan värkarna. Jag var bara öppen 2 cm så vi åkte hem och väntade. Jag låg i soffan och vred på mig. Försökte bada men när värkarna kom fick jag panik för då kunde jag inte röra mig. På kvällen blev värkarna längre och längre, dom höll i sig i ca en och en halv minut men det var fortfarande 6 minuter mellan dom.
Jag smsade med Karro vars mamma är sjukskriven barnmorska på förlossningen. Hon sa att det viktiga är inte hur täta värkarna är utan hur starka och hur länge dom håller i sig. Så hon tyckte att vi skulle åka in så att jag kunde föda eller så att dom kunde ge mig nåt för att kunna sova(helt perfekt med personlig barnmorska). Vi åkte in vid tio. Jag hade då inte sovit sedan jag vaknade på fredagen vid 8 på morgonen så trött och slut var jag.

I bilen på parkeringen utanför förlossningen avtog det en liten stund. Men sen kom det tillbaks med full fart, jag hade så ont att jag grät. När vi kom in på förlossningen fick vi gå in i ett förlossningsrum och mäta värkarna. En barnmorska kom in och sa att jag skulle sitta med kurvan och nästa gång hon kom in skulle vi göra en plan.
Den där kurvan är hemsk närman har värkar. Man ser hur siffrorna bara ökar, ökar och ökar och man kan ingenting göra åt det.
Hon har skrivit i journalen: "Är verkligen taggad på att få föda normalt"
Hon kollade hur öppen jag var och var då öppen 4 cm och hade en buktande hinnblåsa. Hon tog i lite extra så att jag började blöda.
Hon kom in ett tag senare och sa de magiska orden:"Inatt ska du föda barn".
Jag fick en chock, jag trodde att jag skulle få sova.
Hon utsåg André till min slav som skulle få i mig vätska och energi för att orka.
Jag fick dock vänta ett tag för dom hade just då en förlossning på gång med komplikationer.
Under tiden duschade jag occh bytte om till sjukhuskläder som jag snabbt tog av mig för det var så fruktansvärt varmt. Jag hade istället bara trosor och bh.
Jag fick lustgas men vågade inte riktigt använda den i början men barnmorskan lärde mig hur jag skulle använda den och efter det blev vi bästa vänner.
Senare kom hon in satte en nål på min hand(som André fick hjälpa till att sätta dit)
Oxå tog hon hål på hinnan, klart fostervatten sipprade ut och magen blev plattare. Då var det söndag och klockan var då 01.00
Jag fick en energismoothie som jag började må illa av. När inte jag lustgasade så gjorde André det. 
Jag var så inne i lusgasen att jag trodde att jag var på party i boviken.
Sen så började jag spy av smärtorna och för mycket lustgas. Jag tror att jag hade en spypåse i handen när jag började spy. André tycker inte om spyor så jag skrek åt honom att larma. Sedan tror jag att han gick ut en sväng medans barnmorskorna städade efter mig. Jag kräktes i många kräkpåsar, det kommer jag ihåg. Jag krktes så att jag kissade på mig, det kommer jag oxå ihåg.
På grund av lusgasande tror jag att jag har borta någon timme.
Efter det fick jag en Epiduralblockad,då var tydligen klockan 03.30, det var väldigt bra. Det kliade i halva kroppen men värkarna avtog och jag kunde lugna ner mig. Jag var uppe och gick och dansade enligt barnmorskans önskemål. Bebisen hade fastnat i en kant så jag skulle röra mig så att huvudet åkte ner.
Klockan 04.05 fick jag börja prova på att krysta för att trycka huvudet förbi kanten.

Klockan 04.32 fick jag krystvärkar. Från journalen:"Börjar nu krysta riktigt bra. Byter position och provar sig fram. Krystar jättefint". Sanningen är att jag blev livrädd när krystvärkarna kom, jag trodde aldrig att det skulle kännas så mycket och inte med Epiduralen. Jag gjorde eller försökte göra som barnmorskan sa. Jag stod först lutad över ryggstödet på sängen för huvudet satt fast i en hinna och tyngdkraften skulle få göra sitt. Jag trodde inte att jag var en skrikare men mer än så har jag nog aldrig låtit. Jag skrek. Jag ber om ursäkt om någon boende i närheten vaknade av mina oljud. Sedan sa dom åt mig att jag skulle ligga på sidan. Jag låg och höll i mitt ben occh krystade och skrek. Före varje krystvärk fick jag andas lustgas, det jag inte visste då var att hon hade stängt av lustgasen så det var bara syrgas. Men det var nog lika bra. Bara att koncentrera sig på att ta tre djupa andetag när en värk startar var bra.
Till sist fick jag lägga mig på rygg med benen i fotstöd och krysta. Det var nog bra att jag aldrig kunde se André(jag var fullt koncentrerad på mitt) för han stod nog och smålog och fnissade för så gör han när han är nervös.
Smärtan eller känslan när  huvudet var på väg ut är obeskrivlig. Det känns så otäckt och sjukt att det inte är klokt. Jag är glad att jag var bedövad!
Jag trodde inte heller att jag skulle måsta krysta så många gånger innan han var ute. När barnmorskan sa att han hade mycket hår förstod jag att det snart skulle vara över. När hon senare hoppade upp i sängen för att kunna ta emot honom blev jag lättad. 
Då kände jag att jag sprack i en krystning, det kändes precis som när ett par nylonstrumpor går sönder bara ritch. Det var otäckt.Han hade fastnat med en axel på vägen ut. Dom bedövade mig direkt med någon spray eller nåt och sedan var han ute.

Där vid mina fötter låg det en liten bebis, jag såg när han åkte ut att han hade en pung. Han fick snabbt komma upp på mitt bröst och det finns ingen underbarare känsla. Klockan 05.20 kom han ut. En fin sak som vi tyckte hade svårt att andas men det tyckte inte barnmorskorna.
Klockan 05.27 kom moderkakan ut, hon sa åt mig att hosta sedan var den ute. 
Han åt mat direkt och då började dom laga mig. 5 yttre stygn fick jag, och barnmorskan sa att jag blev jättesnygg. Jag förstod inte vad dom menade när dom hela tiden sa att det var en stor pojke. Vi satt inne på förlossningssalen länge och bara hade det mysigt. jag kan fortfarande inte fatta att jag inte grät.

Klockan 7 började ett nytt gäng med barnmorskor. Då Maja, våran barnmorska gick hem kom hon och kramades. Hon är en underbar barnmorska, väldigt speciell men fruktansvärt bra.
Vid 9 fick vi flytta till ett eget rum. Två barnmorskor hjälpte mig upp så att jag kunde gå och kissa, när jag ställde mig upp rann det ut en flod av blod, jag höll på att halka i allt blod på golvet. En av dom följde med mig på toaletten och tittaded på mig med oro i blicken för det forsade verkligen blod men efter ett tag gav det med sig och jag kunde duscha.

Eftersom att han föddes på morgonen fick vi vänta en dag med att åka hem för man måste träffa läkaren först. Rocky och mormorn kom på besök och på kvällen åkte André och Rocky hem för att sova menn först kom dom förbi med lite grejer och datorn. Jag och lillebror hade en mysig kväll och natt med film och gos.
Vem kan sova efter en förlossninng? Man är ganska mycket uppe i varv.

Under BBtiden hade jag fruktansvärt ont i svanskotan och känner fortfarnde av den. Jag hade sprämngda blodkärl i hela ansiktet, massa konstiga blåmärken och träningsvärk. Occh självklart ont där man kan förstå att det gör ont.


Det blev mer text än vad jag hade trott. Jag vill inte avskräcka någon. Bara dela med mig av hur det kan gå till.

Har ett par kort men de flesta är för lättklädda för att visas men ett par finns iaf.


Det här var medans vi fortfarande hade roligt


Här var det inte lika kul.


Färsk.


Vinny


Här syr dom mig, men jag tror inte att det var de han ville ta kort på


Stora killen


Tunga killen


Med mössa


Pappan med sin bebis


Pigg? Nej Likblek? Ja


Stolt storebror

Värkarna har varit regelbundna i ett par timmar. 6 minuter mellan och dom håller i en dryg minut, men nu tar jag en paus ifrån klockandet.
Håller tummarna för att dom inte avtar och vilar och står på alla fyra.
Det gör ont även fast jag knaprar alvedon. Men jag fattar att det kommer att bli värre!
Har pratat med förlossningen och dom sa att det verkligen låter som att det är på g men det kan ta ett tag innan jag behöver vara där.
Jag frågade om jag ska vänta tills jag vill dö och hon svarade:JA!
Men sa att vi får komma när jag vill.

Har sovit hyffsat gott i natt, bara vaknat kanske 10 gånger av smärtor. Trodde att jag var fri från smärtor när jag steg upp men icket.
Jag tror att vattnet har börjat sippra för jag brukar inte kissa ner mig och inte flera gånger på ett par timmar.
Nu har jag väääldigt mycket tryck neråt.

Jobbigast är ändå att inte Rocky är hemma. Jag hade tänkt åka till stugan och hälsa på honom och förhoppningsvis hämta hem honom ikväll men nu har jag så ont att jag inte vågar köra bil.

Herregud, har ont, ont, ont och ingenting händer.
Försöker hitta på grejer men orkar inte mycket, satt på en bänk på nordanå idag med värkar i en timme.

Det verkar kallas pinvärkar, man har värkar men ingenting händer.

Skickade iväg André till fotbollskväll och Rocky sover hos morfar och mormor för att få ha lite trevligt.

Jag lyckades äta en massa mackor när Rocky åkte och sen sov jag i flera timmar i sovvan, utan att vakna av smärta. Supernajs.

Nu har jag mest bara ont när jag står eller går.

Nu blir det ett hett bad.

Jag bloggar men inläggen kommer aldrig upp. Underligt.

Kan inte påstå att jag mår bra.
Hade ryggsmärtor som tusan igårkväll, kunde inte röra mig. Rocky var orolig för mig och kunde inte sova.
Vid halv 12 somnade han, jag somnade nån timme senare. Han är så fin, hän längtar efter bebisen och pratar med magen hela dagarna. Nu har han tom letat fram en docka som han leker och sover med.
Bäckenet knakar, magen drar ihop sig, ryggen värker.
Har sovit med en soffkudde mellan mina knän för det gör så ont att lägga ihop benen.
Har inte ätit på ett dygn för att jag mår illa av smärtan.

Nu ska jag ta två Alvedon och må bra resten av dagen för jag tänkte att hela familjen ska ut i solen och mina två pojkar ska få bada.

Dagen med stort D är här. 100 % av graviditeten är avklarad men jag är fortfarande gravid. Trodde aldrig att jag skulle vara gravid så här länge. Jag kämpar med hallonbladste, kämpar och kämpar.

Ser på förlossningskliniken på tvn. Kan man ångra sig dagen före beräknad förlossning?

Är så varm i kroppen och hela själen, undrar om det kan vara allt te jag häller i mig. 5 koppas per dag i denna värme.

0,7 % av graviditeten är förbi.

Idag är det oxå en skitdag. Jag har med hjälp av värktabletter sovit i natt. Konstant ont i magen, oregelbundna värkar, blodigt slem och inget tålamod. Är fett less nu, ska jag ha ont så vill jag ha ont så att jag vet att det är nåt på G. Vill veta om det har börjat eller om kroppen bara jäklas.

Har sovit mellan 4 och 6 resten av natten har varit oskön. Känner hur trycket neråt ökar och förvärkarna har varit onda men oregelbundna. Vädligt mycket blodig slempropp kom ut nyss.
Vi får se om det är förvarningar om vad som komma skall eller om det blir en bebis som har tänkt titta ut.

Skulle vara trevligt att träffa den lilla/e.


Planen för dagen är att hänga på vitbergs en stund om jag orkar och kanske ta en tur med bilen ikväll och se hur folk har det. Vi tar dagen som den kommer.


Trevlig midsommar ♥

Det är en vecka kvar och alla frågar samma sak: Är du less???

Natten mot idag trodde jag skulle bli natten med stort F. Vaknade vid 3 av fruktansvärda värkar. Jag låg bara och kved och vred mig. Efter några timmar somnade jag om, då drömde jag att vi hade köpt ett stall men varje gång jag gick in i stallet stod hästarna redo och sparkade mig i magen.

Är så sugen på en god smoothie och bagels med Philadelphiaost och apelsinjuice. Har dock inte någonting som ens liknar någonting som jag är sugen på här hemma så jag får stå ut med mitt sug.

Vad ska man packa?

Oh, vi ska ha en gissningstävling.

När kommer Lillkorven?

Gissa på datum, tid, och kön.


Jag är beräknad den 1 Juli, jag har ont men det behöver ju inte betyda nåt, Rocky kom 2 veckor tidigt men det var för att han låg i säte och blev utplockad. Den här bebisen är ju smart, den ligger åt rätt håll.
Det är 20 dagar och 30 minuter kvar till den beräknade dagen. 

Vecka 38

Kroppen: Nu närmar sig förlossningen med stormsteg. Se till att du vet var din partner befinner sig och att du lätt kan få kontakt.
När barnets huvud har ställt in sig brukar det bli lite lättare för den blivande mamman att andas och äta igen eftersom det blir lite mer plats upptill i magen. Allt fler känner förvärkar. Det som skiljer förvärkar från sammandragningar är att värkarna oftare gör ont. Först blir magen hård, precis som tidigare, men efteråt kan en molande känsla finnas kvar. Smärtan sitter långt ner i magen eller ländryggen och påminner om mensvärk. Långt ifrån alla får dock någon förvarning om att förlossningen är på gång. När du väntar ditt första barn är det vanligast att barnet kommer efter beräknat datum. Är du omföderska föder du statistiskt sett nästa barn två till tre dagar tidigare.
 
Barnet: Nu är barnet helt fullgånget och navelsträngen är cirka 50 cm lång.

Jag valde ikväll cirkus. Har haft enorma smärtor i magen idag, men bara på den högra sidan och väldigt oregelbundet. Jag har gråtit, badat och kräkts. Ätit lite alvedon, vilat, skrikit.
3nätet fungerar ej, annars hade jag haft kontakt med förlossningen.
Vi får se vad som händer i natt.
Hade det gjort ont i hela magen , eller ryggen eller varit mer som jag tror att det ska vara hade det varit lättare.

Har suttit på cirkus i massa timmar med ont på oskön stol och haft det trevligt med lilla familjen, kan ju inte vara ensam hemma utan telefon.

På återseende. Jag är helt slut.

Idag är det en sån där dag då det känns som att ungen ska komma ut ur rumpan. Det trycker på neråt och bakåt, inte jätteskönt.

För övrigt så är jag förkyld i halsen och har mycket svårt att sova på nätterna, dels för att jag dricker massa vatten för halsen = kissa var 20e minut, dels för att jag får ett par ordentliga förvärkar per natt och dels för att André bevakar varje rörelse jag gör. Han har fått för sig att jag låter mycket och att jag sover med handen för näsan. Jag förstår ingenting.